Jag har fått en utmärkelse av Annika. Och den är jag jätteglad för, men jag har varit lite dålig på att tacka för den och lägga ut den på min blogg. Bättre sent än aldrig. Annika hittar ni på bloggen www.stickapalandet.blogspot.com Jag läste alldeles nyss månadens intervju som handlade om henne. Det var jätteskoj. Hoppas att du kommer ingång med dina ullgarner snart så jag kan handla lite av dej. Det är ju meningen att man ska skicka utmärkelsen vidare till andra bloggvänner men det är så många som jag tycker om och den här har ju vandrat ett tag. Jag har inte heller lärt mej riktigt hur det funkar med länkar på den här bloggen så fortfarande skriver jag ut hela bloggadressen.

Stickade dotterns vantar färdigt igår kväll så nu kan jag börja på nästa projekt. Det märks att vi går mot ljusare tider för det bara spritter av energi i hela kroppen.

 

Ulricha

7 januari 2009 11:14

Så här skriver du en html-länkadress (här länar jag till din blogg, där den adressen står, skriver du bara in den adress du vill länka till, annars är det bara att kopiera rakt av):

ÅsasSticksida

Alltså:

Text som syns på bloggen och ett avslut för själva länken Vill du att sidan ska öppnas i ett nytt fönster skriver du (efter html-adressen och mellanslag target=_blank och det skrivs innan >.

http://www.garntrollet.se

 

Ulicha

7 januari 2009 11:16

Fast du visar inte kommentaren html-koden :-( så det blev inget med det. Hör av dig om du vill ha hjälp med text till länkning.

Kram.

 

Eva S

11 januari 2009 19:35

Vantarna blev ju jätte fina!
Må gott

http://www.eva.sundstrom.st

 

Pling

12 januari 2009 15:27

Oj så mycket fint du gör, tänk om bara ett gram av din fingerfärdighet hade gott i arv till mig... Fast jag fållade faktiskt gardiner igår, inte illa för en som har tummen mitt i handen! Kram på er!

 

nilla

14 januari 2009 19:18

Många år sen jag stickade men nu när jag kollar i din blogg blir jag svårt lockad att leta fram stickorna!

http://nillaja.bloggagratis.se

 

Gita

14 januari 2009 19:34

Hej Åsa! Vill bara säga att jag gillar din blogg och därför lämnat en utmärkele till dig. Jag vet att du redan har fått den, men du får den ändå.

http://stitchandneedels.blogspot.com

 

Eva

16 januari 2009 09:01

Hej
Vilka härliga vantar du gjort.
Läckra flätor...

Ha de gott på dej.
Eva.

http://evaihalmstad.blogspot.com

 

Annapuh

18 januari 2009 00:17

Men så fina vantar! Det var ett fint mönster, och wollmeisegarnet är ju underbart. Jag har liggandes som jag inte ids använda :o)
(tack för din kommentar förresten, och jag tycker inte det var så svårt, bara svårt att veta hur man ska hålla stickorna vid tvåändstickning. Jag håller säkerligen helt fel.)

http://annapuh.blogdrive.com

 

Berit

23 januari 2009 20:01

Du har fått utmärkelser i min blogg.

http://enbradag.blogspot.com

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Det blev ett till par strumpor med flätor. Dessa strumpor är så väldigt roliga att sticka så jag var tvungen att göra ett par i en blå färg. Fast jag har stickat en anna mudd den här gången. Bara en vanlig resårstickad mudd.     ...

Inga strumpor på nålarna just nu. Däremot lite nya bebisar bland släkt och vänner. Och det tycker jag är jätteskojigt. Då får jag sticka lite babyfluff som jag kallar det. Det är så mysigt och man minns hur det var när ens egna var små och man stic...

Värmen verkar inte riktigt infinna sej här i norr, så det är väl bara att köra stenhårt med stickorna. Dom här tog lite längre tid att sticka då det är mycket flätstickning. Roligt men tidskrävande. Garnet är sweetgorgiayarn från www.garngorgen.se oc...

Den här sockan heter Astrakan och är designad an Kamilla Svanlund. Hon har massor av fina sockmönster på Ravelry. Hon har även gett ut en jättefin bok tillsammans med Clara Falk som heter Vantar för alla årstider och den är helt underbar. Den finns a...

Egentligen behöver man väl inte yllestrumpor nu, men jag är som mest kreativ den här tiden på året. Inte så trött och hängig och det är ljust länge på kvällen. Ja, nästan hela natten. Strumporna är stickade i wollmeise och nu ser man nästan att det m...